Melodifestivalen: deltävling 1 i Örnsköldsvik

Då var åter årets melodifestival igång, vilket den iofs varit ett tag nu, men då jag roade mig på annat håll i Karlskrona så sågs inte direktsändningen, utan istället höll jag mig till godo med kvällens repris. Utan att ens försöka hade jag lyckats hålla mig ounderrättad om resultatet, så det kom som en överraskning.

Fast efter att ha hört de åtta tävlande bidragen, så kan jag säga att det inte var någon större överraskning vem som skulle vinna. Jag hade rangordnat dem, och min vinnare blev också tävlingens första vinnare, och den som slapp utsätta sig för en andra röstningsomgång. Och ni som sett det vet vem jag talar om, och för er andra blir det kanske en överraskning. Det var alltså Salem Al Fakir med låten Keep on Walking. Rätt låt vann, utan tvekan. Salem följde sin egen vilja, och förändrade inte sig för melodifestivalens skull. Jag fick lite Andreas Johnson-vibbar av hans sång, vilket kan vara jobbigt för just AJ, som vi får träffa på i Sandviken nästa vecka. Inte nog med att han har försökt tävla mot Carola 2006, han har även försökt tävla med henne 2008, och nu ska han alltså tävla mot sig själv...

Direkt till Globen gick även Ola med Unstoppable och hann var den som jag satte utanför vidare tävlande, men man förstod att flickidolen skulle knipa en plats i finalen. Även om inte genren är någon favorit för min del, så kan jag ändå säga att programledaren Måns förra båda låtar har varit klart bättre än den Magnus Carlsson inspirerade skåningen. Och där var det enda positiva jag hade att säga om Ola - han är född skåning.

Till andra chansen gick Pain of Salvation med Road Salt, och det var en mycket bra låt. Annorlunda gentemot de andra, man satt och väntade på att det skulle dra igång. Men det hände inte, innan man förstod att det var så här det skulle vara. Och det var fantastiskt snyggt gjort. Man fick lite vibbar av Marie Lindberg sångmässigt, men på scen satt ingen lärarinna, utan istället Jesus. Ja, Ola Salos Jesus alltså eller vad ni säger ni om den barfota sångaren med de trasiga jeansen, det vita linnet, det svarta skägget och det lika svarta hårsvallet. Och vad jag säger att det var en av mina favoriter till Globen, men publiken ville ju som sagt annorlunda.

Hit gick även Jessica Andersson med sin I Did It For Love och det var mindre överraskande att den gick vidare. En mycket bra ballad, som vi alltid brukar höra i dessa sammanhang och Jessica kan nog lyckas ta sig lika högt upp som Sarah Dawn Finer gjorde, iaf resultatmässigt.

Utanför Andra chansen hamnade då Linda Pritchard, vilket enligt mitt tycke hon inte borde gjort. Hennes låt har vi flera gånger har hört i den europeiska finalen, från såväl Grekland som Ukraina med goda resultat. I svenska uttagningen gick det däremot sämre. Och där var orsaken klart som korvspad, hennes namn är inte lika stort som den som konkurrerade inom samma genre - Ola. Annars slog den låtmässigt Unstoppable med hästlängder. Så det där Snuten i Hollywood-introt får vi inte höra mer i tävlingen, men jag gissar att det kommer att ljuda från radiohögtalarna i vår och sommar.

De tre som fick lämna tävlingen direkt gjorde ingen snopen. Vi hade Jenny Silver, som vevade på armen i denna Kleerup-liknande A Place To Stay. Här fanns Phantom of the Opera, förlåt The Saviour hette den, med Anders Ekborg. Och här utanför fann vi även årets första hip-hopare Frispråkarn och hans kontaktannons Singel. Det var nio bortkastade minuter, som inte gjorde någon människa glad. Åtminstone inte den mänskan som satt här i soffan och tittade på reprisen av årets första deltävling i Melodifestivalen. Nästa vecka finns vi i Sandviken, coh det kan bli intressant att följa fortsättningen där, fast jag saknade Tingeling...

Och det kunde varit en bra avslutning på inlägget, men jag måste säga något om programledarna, som jag tyckte fungerade bra. Vi pratar inte Kristian Luuk nu, och inte heller Mark Levengood. Vi pratar inte ens Petra Mede, även om stilen på skämten går igen. Eller "skämten" kanske är mer korrekt. Men som sagt, de är debutanter, så återstå att se hur de tar sig framöver. Ja, Dolph Lundgren får vi väl inte träffa på lika frekvent framöver, åtminstone inte innan Globen. Och den svenska actionhjälten Lundgren både bjöd på och drev med sig själv. Så synd om inte han är med så mycket i fortsättningen, men kan nog bli bra med det mer lika varandra paret Måns Zelmerlöf och Christina Meltzer.

Men kvällens bästa sång var trots allt Timo Räisänens tolkning av Py Bäckmans vinnarlåt Stad i Ljus, som sjöngs av Tommy Körberg. Man kan ju undra om SVT fick tvinga Timo att lämna kvar "kläderna" från P3-guld galan...

Fast nu är det läggdags, men vi möts säkert innan, men iaf på lördag i Sandviken, för där går festen vidare... Tack för mig, hej hej...

 

Lars-Göran Wadén

9 februari 2010 23:13

Det blir "funkistema" på melodifestivalen när den andra deltävlingen avgörs i Sandviken.
http://www.livetrullarvidare.blogg.se/

http://www.livetrullarvidare.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Trodde inte jag skulle säga detta, men Lady Gagas är faktiskt bra...   ...

God kväll mina vänner...   Jag vill för er som varit oroliga för att jag kanske tagit skada av gårdagens tandläkarbesök direkt meddela att det inte är någon fara med mig. Inte för att faran helt ännu är över. Det väntar en rotfyllning framöver......

God morgon mina vänner...   Då var det tisdagsmorgon då... och med den stundar ett besök hos tandläkaren. Jag ser fortfarande framemot detta med tillförsikt... Det ska bli bra.... bara man kan slippa det där ljudet... *brrrrrrrrrrrrrrrr*   Oc...

Här kommer årets svenska sommarplåga... en låt som kommer höras på varenda studentfest framöver...     med betoning på plåga... ...

God kväll mina vänner...   Då har jag återvänt till en kär gammal syssla; balkonghäng med en bra bok... Sällskapet i form av en kär gammal vän kan jag tyvärr inte få tillbaka, men T du finns där ändå... Sällskapet som höll mig kvar ute på bal...